 |
|
|
 |
|
|
|
 |
Gamla grankulla byn
I mors Skog
Lite minnes bilder om Nils Larsa Waange.
Nils Larsa Waange var den person som bodde i grankulla
på 1930-talet och som skrev och berättade om den
förtrollade skogen, ett utryck som kom att ge ett nytt
namn på den nordöstra udden som idag kallas för Trollskogen.
Den förtrollade skogen som Nils Larsa Waange talar om låg i
närheten av sin mors stuga vid Inges gården. Den stugan som
Nils Larsa Waange bodde i när han kom till Grankulla hade
tillhört Mass-Olle som var en släkting till Ann-Mari Hallström.
Det är synd att en sådan känd författare är bortglömd, för
han har faktiskt gjort norra Öland välkänd som ett intressant
utflyktsmål. För några år sedan skrev Ulf Wickbom om honom
och i det häftet fanns det en dikt som heter i min mors skog
som passar in i min berättelse om Nils Larsa Waange. I dikten
berättar han om platsen där mor växte upp så ut bl.a. om
kvarnen som fanns där och det stora sandfältet som man på den tiden hade börjat att plantera med tall för att binda sanden. Kvarnen finns fotfarande kvar i Grankulla, men på en annan plats. Stugan där hans mor Ida bodde i är borta, på samma plats i dag finns andra byggnader som Kronan har byggt.Tänk om Nils Larsa Waanges mors stuga varit kvar i dag så hade den legat nära Böda Skogsjärnväg. I dag när Böda Skogsjärnväg finns kan man åka ifrån den förtrollade skogen vid Fagerrör till Trollskogen.
I mors skog
Det är mörk i natt, den skogen som min mor planterade en gång den är svart och stor, men mor har gjort den trygg en gång när hon var barn.
Det är så länge sen. Nu är jag stora karln och mor har multnat i en allt för tidig grav.
Men hennes omvård lever i den skogens sav:
jag känner hennes andedräkt, och stigen som jag går
den ligger likadan sen många herrans år
Den låg där lika vit och vänslade och lös
en stjärnenatt när mor gick hem som jag och rös
för sandmons ödslighet: den tog visst aldrig slut!
Men stigen låg så vit och leta sig ut, och syssorna de spelade och spiltrade och spann,
och stjärnorna de tittade storögt på varann
når rutan blänkte till i vingarna på kvarnen,
och mormors ängslades:-Var har du varit,
barn!
-Du kunde möta mormors blick så öppet,mor.
som din jag själv i skogen där din omvård bor.
J.A.G Nilsson 22/5-2010
Kvarnen är Flyttad år 1949 från 5:2 till 11:11
|
|
|
|
|
|
|